Tankar. Ibland är det djävulens påfund

Asså jag orkar inte. Tankarna tar över den tid jag inte sitter och pluggar. Det är väldigt jobbigt. Jag vill inte ha dom där.
Jag saknar. Mer än nånsin. Så fort jag tänker på det börjar jag gråta, det är inte kul. Jag vill inte
Jag vill sakna men jag vill inte behöva gråta för det.
Jag vill hem. Krama mamma ett tag.
Jag vill ha torsdag. Då åker jag hem.
Då får jag träffa min mamma.

Kommentarer :

#1: Karin

<3!

skriven
#2: Elise

<3

skriven

Kommentera inlägget här :