Sedan blev den vit, döden.

Vit som nyfallen snö. Vit är färgen som hjärnan slocknar med, ett hoppfullt tomtebloss, kortare än ett andetag.
Och sedan, när synen kom till mig igen såg jag allt, var fri och ofri på samma gång.
Så vad vill ni egentligen veta?

Ur Midvinterblod  av Mons Kallentoft

Kommentera inlägget här :